Och jag tänker aldrig missa ett enda luciatåg eller en enda avslutning.
För även om ni sjunger hellre än bra och era dancemoves inte är de bästa så vill mamma inte missa en sekund av min lille snutts uppvisningar!
Tydligen är det ingen självklarhet att man faktiskt ställer upp på sånt som förälder, att man tar sig tid att se på något barnen har övat länge på eller ägnar lite tid med dem på en plats de tillbringar mycket tid på om vardagarna.
I måndags hade Aarons dagis en sommarfest, där de sjung och hade någon tipspromenad. Aaron satt mest med fingrarna i munnen men vad spelar det för roll? Han var den sötaste ändå! Och han tyckte det var jättekul! Det är vad som är viktigt för mig, och även om han kanske inte hade märkt av det så mycket just då, så vet jag själv hur det är att stå på ett luciatåg eller en avslutning och se att ens mamma/pappa inte befinner sig där och ser när man stolt ska sjunga Idas sommarvisa.
En timme på eftermiddagen kan man faktiskt ägna sina barn tycker jag då.
Så bäbis, det kommer komma en dag då du skäms över din mamma för att hon kommer stå stolt med kameran när du helst vill göra din grej och sen hänga med polarna. Men mamma kommer att vara där! <3
Älskar dig min lille snuffs!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar