Visar inlägg med etikett vart femte barn. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett vart femte barn. Visa alla inlägg

onsdag 6 april 2011

Jag älskar dig om du..

*inte pratar med dina gamla ragg trots att ni utvecklat en vänskap sedan många år tillbaks..
*Om du bara ser åt mitt håll och är lyhörd för det jag säger mellan raderna.
* bla bla bla.. mina villkor..
På facebook cirkulerar just nu en status:

Livsfarliga ord som kvinnor använder
1. BRA: för att avsluta en diskussion där kvinnor VET dom har rätt och du borde vara tyst.
2. INGENTING: betyder NÅGONTING och nu ska du passa dig!
3. GÖR SÅ: är en varning, inget godkännande!!
4. SKIT SAMMA: kvinnans sätt att be dig dra åt h*e........
5. HELT OK: hon vill tänka noga och länge innan hon bestämmer HUR och NÄR du KOMMER ATT få betala för ditt misstag..
Hur kan det komma sig att det ska vara så svårt att bara säga vad man tycker och tänker i en relation? bör inte ärlighet och ömsesidig respekt finnas när man blir två? Och därmed oxå våga säga till om något inte känns bra, istället för att lägga upp det så det automatiskt blir missförstånd och upplagt för tjaffs?

Varför ska man behöva kompromissa med kärleken?

torsdag 17 februari 2011

tankar om missbruk och medberoende

igår berättade jag om kampanjen vart femte barn.
Det är en kampanj som kommer pågå hela den här veckan.
Jag är så även ganska aktiv i en grupp på Facebook som heter Vuxna Maskrosbarn.
Det är mycket jag har fått bearbeta och fortfarande kämpar med. Allt för att bli en bättre mamma till min son. Vill bryta mönstret, vill inte lära honom att mitt dysfunktionella beteende är normalt.

Jag vill lära min son att det är okej att vara svag, ledsen och rädd.
Jag vill lära honom att det varken är mitt eller hans fel att hans pappa inte alltid finns där.

Jag vet att jag har en lång bit kvar att gå, jag märker ständigt hur jag om och om igen faller ner i ett medberoendes beteende.
Det sjukaste av allt är att när jag var yngre, var det svart eller vitt,
antingen hade jag glömt bort migsjälv helt och hållet eller så hade jag hatat missbrukaren över allt annat.
Nu är det en jävla gråzon, jag avskyr honom, men vill finnas där, vill ta vara på de korta fina stunderna, vill tro men litar inte ett dugg på allt det där som ska låta så himla bra. Så vad ska jag göra när jag inte lyckas få nån balans i det hela?

Jag vill så även kunna vara en förebild, dels för min son, men även för de barn som växer upp i ångest, fylla och bråk. Jag önskar jag kunde rädda dem allihop, visa dem hur en familj ska vara!
Att det finns underbara vuxna som går att lita på, som finns där, alltid, utan att få betalt.



-Pumsemumsan-

onsdag 16 februari 2011

Vart femte barn kampanj

Inget barn förtjänar att växa upp i en otrygg miljö.
Just nu pågår en kampanj som heter Vart femte barn.
Det är 400 000 barn som lever i en missbruksfamilj. Där föräldrarna dricker alkohol eller tar droger. Uppskattningsvis är det ungefär vart tredje barn i en vanlig skolklass.

Stöd kampanjen du med och gör Sverige uppmärksamma på detta, så får barnen kanske en chans att någon faktiskt ser dem och hjälper dem!

TILL DIG SOM LEVER I EN FAMILJ MED MISSBRUKSPROBLEM:

  • Det är inte ditt fel att din mamma eller pappa missbrukar.
  • Du är inte ensam om att ha en förälder som dricker eller missbrukar andra droger.
  • Det är tillåtet att prata om missbruket.
  • Du kan inte bota din mamma eller pappa.
  • Din mamma eller pappa kan bli bra igen.
  • Du kan själv behöva hjälp.
  • Du har rätt att må bra!
  • Prata med en vuxen du har förtroende för, chatta eller ring någon eller kontakta socialtjänsten, ungdomsmottagningen, din kurator eller en stödgrupp där du bor.


Några länkar för dig som vill veta mer eller vill ha hjälp:
http://drugsmart.com/cms/artikel/stodgrupper
http://www.bris.se/?pageID=326

Visa ditt stöd och ge barnen en chans till en trygg uppväxt!

-Pumsemumsan- Vuxet barn