Worldwar 3

tänk att en sån liten grej som att rutan i vardagsrummet är borta kan göra så mycket!
I och med att den är borta kan jag inte dra för grinden för natten och stänga in Kita i vardagsrummet tillsammans med mig o Aaron.
När jag gjort det tidigare har hon sovit hela natten utan att tugga sönder något eller kissa inne när vi sover.

Men nu är nattefriden slut!
För sen rutan försvann har hon jagat Bus på natten, kissat lite överallt och ätit ur kattlådan så jag har kattsand i hela badrummet och hallen.

Så idag blir det till att möblera om igen.
Ska flytta in min säng till sovrummet igen så jag kan dra för grinden mellan sovrummet och vardagsrummet istället.

Faan, måste komma iväg till ikea för att köpa  en växasäng till Aaron och jag vill verkligen byta upp mig till en 3a så han kan få eget rum med, kanske kan man få Kita att sova inne hos honom istället så jag kan få sova ifred nångång.

Finns det hjärtrum så finns det stjärterum

Satte mig vid köksbordet för att försöka vakna till med en kopp kaffe o kika lite på Facebook. Aaron kom då o ska sitta i mitt knä, strax därefter kom Kita och ska ligga på samma stol med.
Inatt har jag haft Aaron jämte mig, som trots att han är så liten tar satans stor plats. jag la han så långt in mot väggen jag kunde, men så fort jag skulle vända mig låg han i mitten.
Kita låg först nere vid fötterna o tog hela täcket, men kröp sen upp och la sig som för att skeda, så tätt in på mig hon bara kunde, sen kom Bus och la sig på min mage..

Vore ju synd om jag fick sova själv i min säng, eller om man faktiskt utnyttjade de övriga 100 cm på min 120 säng eller?
Men det e väl klart de får ligga o mysa så mycket de vill! Någon annan som vill sitta på min stol?

Good Morning Sunshine!

Solen lyser, kaffet smakar shit då jag är så jävla förkyld man bara kan bli. Ööron har fått tillbaks sin ögoninflammation *SUCK* Bus surar fortfarande och Kitas tänder kliar.

Jag vill inte vara förkyld längre! Jag har ont i magen för att jag spänner mig när jag hostar, uppenbarligen räcker det med att vara sjuk istället för att dra till gymet. Huvudvärk för att jag inte kan andas ordentligt och bläää på allt bara!

Och nej, den där lyser fortfarande med sin frånvaro, inte minsta lilla tecken på att vilja dyka upp.. Suck.
Let us pray att det bara är ett sjukt spratt. För jag vill verkligen inte behöva stå i det dilemmat igen. Jag kan redan nu säga att jag inte kommer klara att gå igenom det igen. och jag antar att mitt val kommer göra en hel del upprörda.. så därför hoppas vi på att jag slipper stå där eller hur?

-Pumsemumsan- aldrig velat vara kvinna så mycket som nu..