jag säger att jag bara börjar bli en aning.. deprimerad.
Jag kan knappt minnas
den kväll jag fick sitta i lugn o ro och bara vara, duscha i en timme utan att avbryta eller ha barn och djur med mig i duschen.
ha det städat och snyggt i mer än 2 timmar.. eller bara ha det helt o rent och faktiskt snyggt.
Utan att det alltid är något som går sönder.
Det är alltid gnäll och skrik.
bara en sån enkel grej som att springa ner till tvättstugan tar egentligen 2 minuter, 5 där nere då jag ska slänga i tvätt och eventuellt hänga upp ren tvätt. nu tar det istället 20 minuter..
Det är väl klart jag blir deprimerad, när jag inte trivs i mitt hem, kan inte ens göra det snyggt för då får jag definitivt en tom plånbok och knappast få sitta ner i två minuter utan springa efter en unge som ska klättra upp i fönster o dra ner gardiner eller blomkrukor, eller en hund som ska bita i gardinerna.
Jag kan knappt ha saker i bokhyllan, på de högre hyllorna för dit når han oxå nu.
jag orkar inte ens försöka göra det snyggt, för jag känner att jag får välja mina strider..
Jag kommer antagligen inte ha råd att följa med ut på Betnér som var tanken, nästa helg eftersom jag hela tiden måste lägga pengarna på mediciner, har inte ens kunnat hämta ut mina nya handdukar och lakan jag har beställt.
Men men jag överlever nog, som alltid.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar