fem dagar nu och fortfarande INGENTING.
Men nu har jag o Tette bestämt dag iaf. Det får ske på måndag.
Jämför med de andra gångerna.
två ggr tidigare har jag upptäckt det tidigt.
De andra gångerna har jag inte märkt det förrän det varit över.
Jag hoppas hela tiden att det bara är stress eller sena biverkningar..
Att jag ska få en chans till.
Samtidigt som jag vet att det inte vore rättvist, bra eller smart.
Men jag vet oxå att jag inte kommer klara av att ta ett sådant beslut igen.
Vill aldrig mer gå igenom det och det är något jag funderat över LÄÄÄNGE och redan höstas bestämde jag mig för ALDRIG igen.
Dessutom, är det så nu, tror jag faan det är meningen oxå.
Cuz its against all odds!
Men men, jag ska inte gå händelserna i förväg. Vi får se vad som händer på måndag. Tills dess hoppas jag på att det ska rätta tills sig.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar